Spidey

Igår gjorde jag någonting som jag bara vill glömma bort, men saken är den att jag tror att det kommer att bli svårt att glömma något så fruktansvärt dåligt i första taget.

Jag gick på bio igår.

Servitrisen, på restaurangen vi var och åt på, var lite väl långsam så vi missade 21-bion och filmen Breach vi hade tänkt att se, i brist på annat köpte vi biljetter till Spider-Man 3, mina förhoppningar var dock inte allt för höga. Den började med världens kanske längsta "intro" där dom radade upp namnen på skådespelarna och allt vad det nu var, redan där började jag ana oråd. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om den där förbannade skitfilmen som fick mig att ligga sömnlös halva natten, men jag är rädd att jag då kommer att komma upp i varv och ligga och vara bitter och grinig även kommande natt.

Bara en sådan sak som att Spindelmannen kallas "Spidey" är ju förvånansvärt ocoolt, hade jag varit en superhjälte så hade jag inte velat bli kallad för något som 2-åringar, som inte lärt sig prata ordentligt, kallar sin slitna nallebjörn. Nu är "Bubblan" inte allt för tufft heller, men å andra sidan är jag inte någon superhjälte och det är, tyvärr, ingen som kallar mig det.

Sen har vi Kirsten Dunst, en tjej som inte ser allt för pjåkig ut. Men kan kvinnan bara hålla käften stängd?! Så fort hon öppnar munnen blir jag rädd, det ser ju ut som att två tigersmällare exploderat i gapet på henne. Jag har även läst i en av de sämre tidningarna i Sverige att denna kvinna är så utmattad på allt vad "göra film" heter för tillfället, jag kan verkligen förstå henne. Har man medverkat i en sådan kalkonrulle som hon nu gjort i och med Spider-Man 3 så hade jag tagit livet av mig.

Inte ens "actionscenerna" kunde dom göra sevärda, det var som att titta på när 6 myror försöker bära ett gammalt granbarr till deras stack. Vad som förvånade mig mest av allt var att flertalet av besökarna i salongen skrattade högt under några scener då Spidey dansade lite "käckt" på gatan, jag ville mest gå fram och hugga sönder bioduken med sugröret jag hade till min dricka.

Det har hänt en gång tidigare att jag rest mig upp och lämnat en biosalong på grund av att filmen varit så besinningslöst dålig, igår hände det igen. Jag kom dock inte så långt innan en person i mitt sällskap tog tag i mig och hindrade mig att lämna salongen. Nej, jag skulle hellre sitta med århundradets värsta rännskita under de 140 min som filmen varar i än att se den igen...