Anja Persson

Herre min jesus vilka lår Anja Persson har. Dom är, för att uttrycka mig milt, gigantiska. Det vore spännande att se dem utan hennes polyester/lycra-dräkt. Undrar hur hon ser ut i ett par hotpants. Jag tror nästan att jag är sexigare naken än vad hon är, och det säger ju en hel del.

Ja ja, vare sig hon är sexig eller ej i ett par hotpants så kan hon ju helt klart åka skidor, det är en sak som är säker.

Frustration

Då var det dags igen. Frustrationen har tagit över mitt liv, och det är ohållbart. Jag måste skriva av mig. Så enkelt var det med det. www.wearevem.se får helt enkelt ligga och vänta på att någon vänlig själ ska ta tag i skiten.

Påkörd

Idag när jag var ute och cyklade på Stockholms gator blev jag påkörd av en lastbil.

Delat ansvar skulle jag vilja säga. I en korsning (Hamngatan/Norrlandsgatan) stod en lastbil stilla och väntade på att en buss skulle svänga, jag cyklade då runt bussen och kom igenom korsningen lite snabbare än lastbilen. Jag kom dock ut på fel sida av vägen och hamnade i motsatt körriktning. Hur som helst så kom lastbilen ikapp mig och då jag inte hade lust att ligga till vänster och leka "chicken" med alla galna taxibilar så valde jag att sakta ner och svänga in bakom honom och lägga mig till höger om honom.

Efter några meter kommer vi fram till ett övergångsställe, där stannar lastbilen för att släppa över en fotgängare, då tar jag tillfället i akt och cyklar om honom på insidan (jag släppte över fotgängaren först). Jag fortsätter att cykla och när han ligger jämte mig väljer han att svänga in lite lätt mot trottoaren och "preja" mig. Om det var medvetet eller inte vet jag inte. Då gatkanten är ganska så hög längs med Norrlandsgatan/Kungsträdgården kunde jag inte hoppa upp på den utan saktade ner lite i hopp om att han skulle uppfatta att jag var närvarande. Han fortsatte att gasa, och som de flesta av er vet så blir en lastbil bredare efter själva hytten då "flaket/lastutrymmet" börjar där. Pang sa det så fick jag den kanten i ryggen. En massage på Sturebadet vore att föredra. På något underligt sätt lyckades jag hålla balansen och undvika att plantera mitt skäggiga ansikte i asfalten. Vad som är ännu underligare är att jag inte blev arg. Adrenalinkicken som kom farande, snabbare än vad en pundare hinner få HIV, var ganska så rejäl, nästan så att jag blev sugen på mer.

Fortfarande ingen som hittat en cykelhjälm i storlek megastor?

Who are you? We_are_vem.

Nu kommer det nog vara dåligt med uppdateringar av den här sidan under några dagar. Dels har jag fått ett frilansprojekt som jag måste ta tag i samt att jag håller på att styra upp sidan som jag, OE och MM nyligen registrerade. När den blir klar kommer jag att flytta allt från den här sidan dit.

www.wearevem.se

Blir jag riktigt upprörd över någonting (vilket jag blir lite då och då) ska jag nog finna lite tid att skriva något här.

Cornell på Annexet

Du är min gud, Chris.

KRAV-märkt

Igår drack jag två öl. Idag upptäckte jag att ölen var KRAV-märkt.

Erektionen uteblev och illamåendet tog vid

DN.se publicerade igår en artikel/recension med titeln "Plötsligt blev alla impotenta".

Detta får mig att minnas min resa till Indien för några år sedan. Resan i sig var egentligen inte något speciellt, vi bodde i Calangute som var som vilken turistort, på vilken Grekisk ö, som helst. Helt enkelt en regelrätt chartersemester. Jag skulle inte välja charter om jag själv fick bestämma, men då jag vart bjuden på resan så såg jag ingen anledning till att tacka nej till erbjudandet om att följa med.

Under vistelsen i Indien insåg jag ganska så fort att det gick att få tag på i stort sett vilket läkemedel som helst utan några större problem. Vi kan ta Viagra som ett exempel, det var bara att knalla in på något av alla de "apotek" som låg längs med gatorna och säga att man behövde lite blålila piller. Kort och gott, när jag åkte hem hade jag med mig runt 100 blålila piller av varierande styrka i väskan. Då dom kostade en femtondel av vad dom kostar här hemma såg jag att en lätt liten förtjänst kunde göras genom att sälja tabletterna till lite olika medelålders snickare som tappat stinget. Väl hemma gick dom åt som öl på en MC-träff. Jag sparade några, varför vet jag inte riktigt, mest som en kul grej.

En kväll satt jag, UN och hans flickvän AS hemma hos mig och drack lite öl/vin innan vi skulle bege oss ut på staden. Nu bekänner jag ytterligare ett av mina mindre smarta drag jag gjort under min livstid:

UN och AS undrade om Viagra verkligen fungerade, jag sa till UN att han mer än gärna fick ta ett piller och prova själv. Jag berättade även, utifall han var orolig för att han skulle hårdna till i mitt sällskap, att det inte händer något genom att bara ta en tablett utan att det även krävs stimulering och lite lust för att Viagra ska verka. Trots min faktaberättelse ställde han sig tveksam till att ta en tablett. Då får jag den ljusa idén att komma med ett "ultimatum". Ultimatum är nog egentligen fel ordval för det jag kom att göra/säga. Hur som helst, det gick ut på att jag tog en tablett i halvtimmen tills han proppat i sig ett. Jag tänkte att han förhoppningsvis skulle tänka på min hälsa och ta ett i ren sympati. Efter 2,5 timmar och fem tabletter senare visade han fortfarande inget tecken på sympati. Jag däremot började må riktigt riktigt dåligt. Kvällen slutade med att jag, från golvet framför toalettstolen, sa adjö till UN och AS när dom begav sig ut på staden. Själv spenderade jag åtskilliga timmar den natten med att förbereda mig på årets spya. Ingen stimulans fick jag heller, så erektionen uteblev. Det var nog sista gången jag tog Viagra, åtminstone under okontrollerade former. Står det "ta max 1 tablett" på förpackningen kommer jag att lyda det rådet.

Jag har fortfarande några tabletter kvar om någon är intresserad...